#244 Lawen Redar: Jag kommer prata om det här tills det blöder i öronen på varenda politiker
BOPOLPODDEN | Det går att skapa ett Sverige utan utsatta områden. Men det går inte att hålla på som vi har gjort de senaste decennierna. Lawen Redar leder gruppen som tog fram ett stort antal socialdemokratiska förslag på hur integrationen och de utsatta områdena kan förbättras. Möt ”Sveriges argaste politiker” i ett engagerat samtal om förskolor där inga barn har svenska som modersmål, om Danmark som föregångsland och om behovet av rivningar och upprustningar. Viktor Mandel kommenterar, och han menar att det krävs oerhört stora åtgärder för att bryta segregationen – och att det är tveksamt om samhället vill vidta dem. Programledare: Anna Bellman.
I dag har Sverige 59 utsatta områden, enligt Polisens lista. Det är en av landets stora samhällsutmaningar, kanske den största. En ödesfråga.
När Lawen Redar fick frågan från partiledningen att ta sig an frågan var hon till en början tveksam. Hon ville inte bli en ”invandrarpolitiker”, som man lätt kan bli med ett sådant namn, även man som Lawen Redar är född i Sundbyberg. Hon berättar i podden om hennes mammas påverkan till att ändå tacka ja.
– Det var viktigt för mamma. Hon sa ”du gör det här för Sverige. Du gör det här som en svensk politiker, för det här är en svensk fråga", berättar hon i podden.
Och med lite distans är Lawen Redars bakgrund med föräldrar från Irak och Iran snarare en fördel.
– Jag kan ha ett majoritetsperspektiv på detta likväl som jag kan ha ett minoritetsperspektiv. Jag kan berätta för minoritetsgrupper vad som krävs för att kunna leva ett likvärdigt liv som majoritetssamhället ekonomiskt, socialt och kulturellt. Men jag kan också beskriva för majoritetssamhället vilka hinder som står i vägen för den här möjligheten.
Hon ser delvis Danmark som ett föregångsland i kampen mot segregation och utsatta områden.
– Ja, när det gäller ambitionsnivån. Det är den enda välfärdsstaten som faktiskt säger uttryckligen att man inte kan ha utsatta områden. Och det säger de oberoende av vilka som regerar.
– Däremot är jag emot ett aktivt rivningsprogram, som danskarna har och jag tycker att det är fel att bygga kriterier baserat på ickevästlig bakgrund. Det är inget kriterium som intresserar mig, utan det som intresserar mig är framväxten och cementeringen av låginkomsttagare områden och därför vi ett upprustningsprogram – inte ett rivningsprogram.
– Rivning ska finnas med som ett verktyg i verktygslådan. Men det primära verktyget som jag ser utifrån det bostadsbestånd vi har i Sverige, det är upprustning av miljonprogrammen, det är statliga kreditgarantier för nybyggnation och förtätning och kollektivtrafikslösningar.
– Men när jag pratar med en del kommunalråd så säger de att ja, men ”vissa bestånd är inte ekonomiskt motiverat att renovera eller upprusta. Ja, då måste man riva. Och den bedömningen är troligen drygt 30 000 lägenheter i vårt land.
Befolkningen behöver blandas
Hon menar att befolkningen måste blandas upp. Verktygen här är bland annat förtur för personer med akademiska poäng i bostadskön i utsatta områden, medan kraven för att få en lägenhet i icke-utsatta områden behöver sänkas, och det ska också gälla privata värdar.
– De allra flesta har rätt höga inkomstkrav. Vad vi föreslår här är ett sätt att bryta den fysiska segregationen mellan låg- och höginkomsttagare. Och om vi nu ska ha höjda inkomstkrav i de utsatta områdena – då måste vi ju också öppna för lågt bemedlade grupper till andra områden. Jag har ställt frågan till rikare kommuner. ”Varför sänker ni inte kraven i er allmännytta? Vill ni inte ha välfärdsarbetare boende i era kommuner?” Det här behöver kommunpolitikerna fundera på. De tycker att det blir jobbigt när jag ställer den här frågan.
I podden pratar Lawen Redar också om att det svenska språket är oerhört viktigt, att det därför borde införas obligatorisk förskola, med fler obligatoriska timmar i utsatta områden, om den olyckliga debatten som har rått länge; att problemen med den för stora invandringen inte har kunnat diskuteras, och om sin egen frustration över att det ”inte händer något” inom de här frågorna.
– Jag kommer i alla fall att prata om de här frågorna tills det blöder i varenda politikers öra.
Bostadspolitik.se:s Viktor Mandel kommenterar:
– Ett jättespännande samtal om viktiga frågor som man under 30 års tid knappt pratade om. Det är välkommet att Lawen Redar är tydlig i de här frågorna.
Samtidigt är Viktor Mandel tveksam till om det går att bryta segregationen – och om samhället egentligen vill.>
– Jag har funderat mycket på det här och som jag ser det är segregation något av ett normaltillstånd – att vända den utvecklingen kräver oerhört stora insatser.
– Om man på allvar sätter som överordnat mål att få bort segregationen tror jag att man behöver riva stora delar av miljonprogramslägenheterna, kanske spara 30 procent. De här lägenheterna har aldrig varit attraktiva, varken när de var nybyggda, på 90-talet eller nu. Sedan behöver de ersättas med radhus, bostadsrätter och småhus. Men som bor i miljonprogrammen i dag kan inte efterfråga de nya bostäderna. För att de ska kunna göra det krävs massiva statliga stöd, lånegarantier, avdragsmöjligheter – en jätteomfördelning av resurser. Och jag tror inte att det går.
– Däremot tror jag att det går att få bukt med gängkriminaliteten, det är en annan sak och det är en kärnuppgift för staten.